Senaste nytt med Samesystrar!

Ni som följer mig på den här sidan har kanske märkt att jag inte uppdaterat på ett tag eller att det verkar som om jag inte släpper nya avsnitt. Det är precis så som det verkar, jag fick lov att pausa arbetet tidigare i våras på grund av personliga anledningar. Jag är född optimist, men har lärt mig med tiden att känna in mina begränsningar och då är det bara att lyda 🙂

Det har däremot hänt väldigt roliga saker sedan jag stoppat produktionen av nya avsnitt! Svenska Sametingets kulturnämnd har beviljat ett projektbidrag till mig så jag vill verkligen passa på att tacka dem för det! Det känns som ett väldigt fint erkännande för mitt hittills gjorda arbete och det ger mig fin inspiration till att fortsätta med podden.

I nuläget handlar det om att planera kommande gäster och avsnitt plus lite annat som jag tänkt göra. Det ska bli oerhört roligt att få producera nya avsnitt för det kryllar bokstavligen av intressanta samiska kvinnor där ute och det finns så mycket jag vill prata om!

Jag önskar er alla en god sommar & på återseende!

En liten bakgrund till rennäringen på svensk sida

Inför avsnittet med Káren-Ann så kände jag att det var nödvändigt med en liten bakgrund till rennäring då jag vet att det är många av mina lyssnare som kanske inte är så insatta.

Nyfödd renkalv med sin aaltoe/vaja Bild: Privat

Renskötselrätten tillhör det samiska folket enligt urminneshävd, men för att utöva renskötsel måste man enligt rennäringslagen vara medlem i en sameby. I Sverige finns det 51 samebyar från Idre i söder till Könkämä i norr på en yta av ca 50% av landet men där finns såklart all infrastruktur också. En sameby är ett geografiskt område och det finns ca 4600 renägare (som äger minst 1 ren) i landet och ungefär 1000 renskötselföretag varav 18% av dessa är kvinnor. Renskötseln idag är ett mansdominerat “yrke”. Förr var renskötseln en intensiv näring då hela familjen flyttade med renarna mellan sommar- och vinterbetet och jämställdheten såg annorlunda ut. Idag är det som sagt oftast mannen i familjen som “jobbar som renskötare” medans kvinnan har ett annat yrke och därmed står för den “säkra” inkomsten. Det här är den generaliserade bilden och det finns såklart undantag.

Att leva med renskötsel är inte som att ha ett 9-17-jobb utan det är en livsstil som bygger på traditioner genom århundraden. Man är inte bara renskötare/renägare utan även bärare och förmedlare av den samiska renskötselkulturen. Det här var lite kort om rennäring på svensk sida och det finns såklart väldigt mycket mer att säga om ämnet. Många av er har kanske uppmärksammat mer kring rennäringens utmaningar i media. Vi har rovdjursfrågan, exploateringar och klimatförändringar som stora hot mot rennäringen och samisk kultur (den som är kopplad till rennäringen). Förhoppningsvis kommer jag ha med en samesyster som berättar om den biten också.