Igår var det den internationella kvinnodagen och överallt på sociala medier så uppmärksammades dagen på olika sätt. Med ”grattis på kvinnodagen”, med statistik på kvinnorelaterat våld/trakasserier/övergrepp, med information om ojämställdhet för kvinnor, för att nämna några saker. Såklart vill jag skriva lite tankar om det här. Jag vet inte exakt hur jag ska ställa mig till det här att säga ”grattis” på den här dagen. Det är dubbla känslor kring det. Kvinnodagen representerar över 90 års kamp för jämlikhet, rättvisa, fred och utveckling i världen. Rätten att få delta i samhället på samma villkor som män. Under de här 90 åren så finns det många framsteg att faktiskt fira på just den här dagen så jag tänker att här kommer grattis:et väl in!
Det som rullat i mitt flöde är ändå mest det arbete som finns kvar att göra. Vi lever absolut inte på samma villkor som män i samhället utan det är ganska lång väg kvar. Men det finns många där ute som för den här kampen och som gör ett superjobb, så kudos till er! Jag vill dela med mig om varför jag delat vissa inlägg i mitt flöde på instagram och varför jag också menar att kvinnodagen behövs. Ett smakprov på statistik i Norge som jag kopierat från instagramkontot från Jurk.
”1 av 4 dråp i Norge är partnerdråp mot kvinnor. Över 70% av de här kvinnorna var i kontakt med hjälporgan före dräpen och på så sätt hade dråpen kunnat förhindras”
”Hälften av samiska kvinnor är utsatta för våld och 1 av 5 samiska kvinnor är utsatta för sexuellt våld”
”1 av 10 kvinnor i Norge rapporterar att de blivit våldtagna”
Det är inte speciellt upplyftande, så desto viktigare att synliggöra. Som samisk kvinna så reagerar jag på att i snitt varannan samisk kvinna jag möter här i Norge är utsatt för någon form av våld. Och i snitt var femte kvinna jag möter är utsatt för sexuellt våld. Det här är verkligen ett ämne jag vill dyka djupare i och hoppas att jag får möjligheten i kommande säsong av podden. Baserat på just sån här statistik så kommer det där tankarna med att det där grattis:et inte passar så bra in. Och för att inte tänka på hur det ser ut i stora delar av världen där mängder av flickor gifts bort som barn till vuxna män, där flickor/kvinnor både tvingas till prostitution och säljs som handelsvara inom sexhandel. Så, ja för att summera så är det en ganska så lång väg kvar.
Men för att avsluta lite mer positivt på det här inlägget så vill jag säga att jag hade en väldigt fin kvinnodag här i Guovdageaidnu/Kautokeino. På schemat var det prova på ”high heels”-dans (!), pop-up-marknad, tjejmiddag och några ”grattis” oss tjejer emellan sades ändå.
Med dessa ord så hoppas jag att det inte dröjer så länge innan nästa inlägg, eller för den delen, innan jag kan avslöja mer om poddandet. / Anna-Marja
No Comments